Sveriges hantverkshistoria – förena slöjd och historia i skolan
Många vuxna har tyvärr föreställningen att historia är tråkigt, något som nog delvis är ett resultat av den undervisning som brukade ges i ämnet tidigare. Det är få som uppskattar att tvingas lära sig årtal för när kungar föddes och dog eller när viktiga slag pågick. Tack och lov har mycket ändrats idag, men många föräldrar kan överföra sina föreställningar om historia till sina barn med trista resultat i skolan.
Vissa barn och ungdomar tillgodogör sig inte heller information från böcker lika bra som saker de sett och kanske till och med rört vid. Här finns stora möjligheter att kombinera studier i lektionssalen med praktiska övningar av olika slag. Det enda som krävs är förmågan att tänka utanför det egna klassrummet. Kanske är det dags att verkligen samverka över flera olika ämnen för att skapa intressanta teman i utbildningen? Experterna på denna typ av undervisning finns inom Montessoripedagogiken där teori och praktik ofta vävs samman på ett sätt som underlättar lärande.
Att tala om nationalism och industrialiseringen
Ju närmare vår egen tid vi kommer i historia desto svårare brukar det kunna vara att hålla kvar åhörarnas, eller i det här fallet elevernas, intresse. Det känns i många fall helt enkelt mer spännande att läsa om vikingar eller riddare än om affärspampar och fabriker. Ändå är det viktigt att vi känner till vår egen historia. Framförallt i det tidiga 1900-talet då dessa strömningar senare spelar roll för utvecklingen av de två världskrigen.
Hur ska man då gå till väga för att tala om det tidiga 1900-talet och mellankrigstiden utan att för den skull bli allt för långrandig och tråkig? Här kommer det praktiska lärandet in i bilden. Ett lämpligt exempel kan vara att tala om svenskt tenn. Många äger redan någonting från svenskt tenn. Det kan exempelvis vara en bricka eller en servis eller något så enkelt som en sockerskål.
Använd denna som utgångspunkt för en diskussion om historien bakom Svenskt tenn. Hur företaget grundades 1924 av bildläraren Estrid Ericson i samarbete med tennkonstnären Nils Fougstedt. Det går även att diskutera viljan att framhäva det svenska tennhantverket utifrån ett nationalistiskt perspektiv och därmed styra diskussionen mot samhällsströmningar under perioden.
Här är också ett samarbete med slöjden lämpligt. Kanske kan man under slöjdlektioner titta närmare på Svenskt tenns design. Diskutera om det finns någonting som kan kallas svensk stil och liknande. Eftersom företaget spänner över så stort område kan diskussionen föras både inom trä- och metallslöjd samt inom syslöjd. Det skulle även vara möjligt att diskutera färgsättning, mönster och grafisk design inom bildämnet för att verkligen skapa ett tema kring just svenskt hantverk och industrihistoria.
Samverkan mellan flera ämnen kan med andra ord ge en djupare förståelse för hantverk och hur det påverkat, och i sin tur påverkats av, vår egen kultur och historia.
